Cykelmek, lastcykeltest och barncykelbana, 2 -3 oktober

Stora och små cyklister fick hjälp av Thomas Rörby och Esteban Bravo (Cykelköket Solna) vid OpenStreets 2014.

Nu är STHLM Cykelkarneval och Sveriges första lastcykelmässa (arrangerad av Lastcykelnätverket) avverkad och nu kavlar vi upp skjortärmarna och ger er chansen att:

• Testa lastcyklar
• Fixa cykeln (laga, ställa in ergonomiskt) Cykelköket Solna
• Köra barncykelbana

Datumen är 2-3 oktober utanför Kulturhuset och på Sergels torg.

Kulturhuset förvandlas till ett Klimathus där även aktiviteter som Klädbytardagar, Soppteater och Globala gäster.

Stockholms framtid enligt publik på BIKES vs CARS

En sommarkväll i Stockholm

Publiken på filmvisningen BIKES vs CARS fick i uppdrag att skriva ner hur de vill att framtiden Stockholms ska se ut. Här är visionen…

• Säkrare cykelbanor, särskilt till och från skolor!
• Fler T-banelinjer
• Tydligare cykeltrafikregler
• Att förbifartspengarna läggs på kollektivtrafiken och cykelvägar så att v från eng gångs skull lyckats uppnå luftkvalitetsmålet
• En bilfri innerstad med fungerande kollektivtrafik. Ätbara parker.
• Jämna trafikseparerade cykelbanor, utan hinder som vinterunderhålls. Ta hellre bort gatuparkering och gynna bilpooler.
• Säkra, väderskyddade cykelparkeringar över hela staden (inga hjulknäckare).
• Bilfria stadsdelar! Cyklande barn!, Bilfria städer!
• Efter nya lagen om att man får cykla på gatan – kampanj till bilister att de måste dela vägen.
• Flerkärniga regioner. Kollektiva transporter anpassade till BILFRI LIVSSTIL!
• Måttlig täthet – Luft och rymd – Att kunna leva i staden!
• Cykelvägar i parkinfrastruktur “Hamburg”.
• Underhåll året runt, Cykelparkering inomhus
• Mer parkeringsplatser för cyklar. Vissa gator helt avstängda för bilar, endast för cyklar. Utbildnign och trafikvett för barn i skolan.
• Lägg ner förbifarten
• 30 km/h innanför tullarna. Marknadspris på parkering. Ingen gratisparkering inom Stockholms kommun. Ingen parkering på huvudgator. Enkelriktade cykelbanor på vardera sida.
• Fler cykelfiler. Bredare cykelfiler för mötande cykeltrafik. Dela isär cykelvägar från bilvägar genom alléer eller parkerade bilar. Genomtänkta cykelvägar som inte slutar tvärt.
• Separera cyklister och gångare.
• Självfallet vill jag ha ett Stockholm där personbilar är undantaget och cykel och kollektivtrafik är norm!!
• Till att börja med: Bättre trafikvett både gångtrafikanter, cyklister , bilister – Broschyrer , anslagstavlan mm.
• Tydligare cykelbanor.
• Inga bilar. Gatorna till för cyklister och gångare. Bättre vägunderhåll. Tydligare riktlinjer. Cykelutbildningar.
• Prioriterat cykelstråk (dvs göra grönvåg, plogat, lätt att cykla om andra cyklister osv).
• Ett Stockholm som ger utrymme för naturvärden och samhällelig rättvisa.
• Ett Stockholm där man transporteras även tvärs över stans södra förorter med kollektivtrafik
• Bostäder till alla. Människor inte bilar i fokus. Mer grönstruktur. Mindre billeder.
• Ett Stockholm där stadens händelser och knytpunkter fördelas jämlikt geografiskt.

Ett brev från cyklist med uppmaning till Polisen

Texten är inskickad till Cykelgruppen och Cykelfrämjandet samt ansvariga politiker och poliser av Cyklisten Jon Jogensjö.

Hej!

• I en text i tidningen Östermalmsnytt fanns några anmärkningsvärda citat från Stockholmspolisen. Är polisen rätt citerad, och är detta Stockholmspolisens uppfattning om hur trafiken i Stocholm fungerar?

• Om Polisen i Stockholm står bakom dessa uttalanden är det djupt olyckligt. Det visar en djup bristande kunskap om olika trafikslag, och då måste det startas ett kunskapslyft inom polisen i Stockholm, och kanske inom polisen nationellt om hur olika trafikslag fungerar, och specifikt trafikslag cykel.

• Det är också djupt olyckligt om Polisen fortsätter sprida denna felaktiga bild av trafiken, eftersom Polisens uttalanden har en särskild status. Det är också olyckligt för förtroendet för Stockholmspolisen, särskilt bland trafikanter i Stockholm.

• Det är också olyckligt att Stockholmspolisen riskerar att öka polarisering och konflikter mellan trafikslag, när det inte har alls med fordonstyp eller trafikslag att göra. Det finns inga studier som visar att fordonstyp styr trafikantens val av beteende i trafiken. 

• Det är av största vikt att belysa sakfrågorna med fakta, för att undvika att fortsätta öka polarisering och konflikter mellan olika trafikslag. 

• Stockholmspolisen har med dessa uttalanden minskat trafiksäkerheten, öka polarisering och konflikt mellan trafikslag, och ökat generaliseringar om hela trafikslag. Direktpress i Stockholm har i en uppföljande text dessutom ökat polariseringar och konflikter, genom att helt utelämna sakfrågor och fördjupande fakta. Även tidningen Direktpress visar stora brister om trafik och trafiksäkerhet. Stockholmspolisen har misslyckats med att uppträda som det anstår en myndighet, och Direktpress har misslyckats med ett journalistiskt uppdrag, på ett sätt som kan uppfattas som att ”jaga klick” genom att ställa trafikslag mot varandra, och lyfta fram extrema åsikter.

“Många kör för fort”
Stämmer, det gäller för alla trafikslag. Det finns ett betydande antal trafikanter på cykelbana som inte anpassar hastigheten till den underdimensionerade cykelinfrastruktur som Stockholm har idag. Bra att det uppmärksammas av Stockholmspolisen.

“De ser inget och hör inget för de lyssnar på musik”
Olyckligt och vilseledande om polisen är rätt citerad, och oroande att en polis inte förstår hur cykeltrafik och biltrafik fungerar. Synen påverkas inte fysiskt av att lyssna på musik. När trafikanter lyssnar på radio/tal/musik påverkas uppmärksamheten, men det är inga problem att anpassa körningen, så trafikanten har tillräckliga säkerhetsmarginaler. I bil hörs inte trafiken, det finns inga krav på att åka med nedvevade rutor i bil för att höra trafiken. Att som cyklande samspela med biltrafiken styrs nästan helt av syn. Körning på cykel med hörlurar fungerar bra, det går bra att anpassa körningen och hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler även med hörlurar. Det är inte hörlurarna som är problemet, lika lite som antal växlar eller fordonstyp, det är den enskilda trafikantens val av säkerhetsmarginaler som betyder allt. Det gäller i alla trafikslag.

“mina kollegor som cyklar är ofta de enda som stannar vid rödljus”
Uttalandet är direkt felaktigt. Med detta uttalande sjunker förtroendet för polisen och polisens uttalanden. Stockholmspolisen visar om detta uttalande är rätt citerat stora brister i uppfattning av trafiken, och kanske bristande vilja att förstå trafik i allmänhet. Det är en betydande del av cyklande trafikanter som inte följer trafikförordningen, men det finns inga studier som visar skillnader mellan olika trafikslag. Det finns inga studier som visar att fordonstypen styr trafikantens val av beteende. Det är kontraproduktivt att fokusera på fordonstyp när det är den enskilda trafikantens beteende som är avgörande.

“främst är cyklisten som måste vara vaksam i trafiken”.
Häpnadsväckande felaktigt påstående om polisen är rätt citerad, här blir det uppenbart för många att Stockholmspolisen brister i trafikkunskap, brister i intern utbildning och brister i metod att kommunicera med allmänheten och media. I verkligheten måste alla trafikanter vara vaksamma, det är ett samarbete och ansvar för alla trafikanter. Här ger Stockholmspolisen en signal till trafikanter i bil och gående att ansvaret ligger på de cyklande att hålla uppsikt, vilket är djupt olyckligt. Stockholmspolisen riskerar att fördröja trafiksäkerhetsarbetet med detta uttalande. Stockholmspolisen ökar också polariseringen och konflikter mellan olika trafikslag i detta uttalande.

Fortbildning för Stockholmspolisen

• Jag hjälper gärna till att utbilda Stockholmspolisen att förstå trafikslag cykel, och kunna kommunicera i media om cykeltrafik på ett sätt som ökar trafksäkerheten, ökar medborgarnas förtroende för polisen, minskar polarisering och konflikter mellan trafikslag. Jag hjälper gärna till med lärarhandledning om cykeltrafik.

Länkar

Direktpress text med uttalanden från polisen Peter Enell 2015-04-24
Uppföljande text i tidningen Direktpress

Med vänlig hälsning 

Jon Jogensjö

BIKES vs CARS och framtidens Stockholm 11 maj 18:30

Cykelgruppen har glädjen att presentera dokumentärfilmen BIKES vs CARS.
Efter filmen är det din chans att diskutera hur du vill att framtidens Stockholms ska se ut.

I panelen finns:

• Stockholms stads trafikborgarråd Daniel Helldén, MP
• Stockholm stad, ordförande i Exploateringsnämnden, vice finansborgarråd Jan Valeskog, S
• Samhällspolitisk chef Jessica Allenius, BIL Sweden (branschorganisation för biltillverkare och importörer)
• Planeringsarkitekt Linda Kummel, SpaceScape med tidigare ansvar för Oslos cykelstrategi, Stockholms cykelplan.
• Trafikplanerare Krister Isaksson, SWECO, cykelbloggare och med tidigare ansvar för Stockholms cykelplanering.

Plats: Naturskyddsföreningens rikskansli Åsögatan , 2 tr
Pris: 30 kr (popcorn ingår). Vin serveras till självkostnadspris.
Anmälan till: cecile.everett@naturskyddsforeningen.se

Ett hopp om bredare, rakare cykelbanor

Cyklisterna är fortfarande lägre prioriterade än bilisterna

Thomas Karlsson (MP), Krister Isaksson (Sweco), Karin Bagge (Cykelfrämjandet), Daniel Helldén (Trafikborgarråd, MP Stockholm stad) Helena Cullenmo (Stockholm stad). Bild på rygg Dmitri Fedortchenko (Cykelfrämjandet). Foto Cécile Everett (Naturskyddsföreningens cykelgrupp)

Den 12 januari blev Cykelgruppen tillsammans med Cykelfrämjandet inbjudna till Miljöpartiet, Stockholm stad för att diskutera planering av cykelbanor. Ett initiativ taget av Miljöpartiet för att hitta möjligheter till bra cykelbanor innan investeringar på dåliga lösningar är ett faktum.

Det kompromissas fortfarande i cykelplaneringen

Kartor rullades ut och Krister Isakssons kloka kommentar; “Tänk vad ni vill åstadkomma. Det här ser ut som en kompromiss och vill ni satsa på cykling – ta höjd för det”.

Cykelbanor som diskuterades var Odengatan, Värtavägen, Valhallavägen och Lidingövägen. Enligt Trafikkontorets Stockholms förslag är det fortfarande cyklisterna som rundar skyltstolpar, cykelbanor som växlar mellan sidorna på vägarna. Det är fortfarande otydligt att bilisterna ska väja för cyklisterna där det gäller väjningsplikt, det gör att cyklisterna riskerar att få stanna i korsningar även när de ska cykla rakt fram. Det är cykel- eller gångbana som varierar i bredd när utrymmet är för litet. Större korsningarna är planerna gjorda för att cyklisterna alltid cyklar framåt, vänstersväng blir som när omöjlig, cyklisten tvingas därför stanna vid två trafikljus. Bilisternas vägbanor är däremot följsamma, raka och givetvis behöver inte de korsa körbana eller väja för andra trafikanter när de ska köra rakt fram.

Cykelgruppen håller med Krister Isaksson – ta höjd för bra cykelplanering om det ska vara attraktivare att cykla än att ta bil. Vi vill ha breda, raka, gena cykelbanor. Det ska vara bra sikt och få stopp. Väjningsplikt ska vara tydligt markerad och trafikanterna ska inte behöva tveka hur de ska bete sig. Inga störande kantstenar, väldoserade cykelbanor och stänkskydd är också viktiga delar av bra cykelplanering.

Cykelgruppen ger ett stort tack Daniel Helldén, Thomas Karlsson och Helena Cullenmo till inbjudan för diskussion och ser det som en bra start för ett fortsatt samarbete och stort hopp om bra cykelplanering i framtiden.

Här väjer alla för hajtänder

I Stockholms står bilisterna högst trafikmaktordningen.  Här är det cyklisterna som får väja för bilister för att inte ska bli påkörda. I Amsterdam är det ordning utan makt, alla trafikanterna vet sin roll.

• I Nederländerna har trafikanterna mycket tydligare roller än i Sverige. Bilister, cyklister och gångtrafikanter är för det mesta separerade och vägmarkeringar visar hur var och en ska bete sig, säger Björn Koop, Holländare som bor i Stockholm.

Till skillnad från många städer i Sverige har de i Nederländerna markerat ut vem det är som har väjningsplikt. Och det är sällan problem. Bilister såväl som cyklister stannar när det ska för de behöver inte tveka.

När de införde väjningsplikt för bilister för gångtrafikanter vid övergångsställen i Sverige var det många som blev påkörda. Det argument används för att cyklister ska ha väjningsplikt gentemot bilister.  I Nederländerna och i Danmark har bilisterna i de flesta fall väjningsplikt för cyklisterna, olycksproblemet är med andra ord inget problem där. Likaså gäller även bilister i Göteborg som väjer för cyklister även om de inte har väjningsplikt, en slags hänsynstagande anarki.

Nedan följer exempel på trafikmiljöer från Amsterdam och Stockholm som jämför olika typer av trafikplanering.

Pilarna på bilden visar utrymmet bilisterna har att vänta utan att hindra andra bilisterna eller cyklister.

Väjningspliktsmarkering i rondell underlättar att komma ihåg reglerna för väjningsplikt. Liksom för Sverige så har bilisterna väjningsplikt både in och ut ur rondellen i Nederländerna.

Det finns också utrymme mellan rondellen och cykelpassagen så att bilister kan vänta utan att hindra övrig trafik.

 

 

 

Bilist som hindrar cyklister att passera i väntan på fripassage in i rondellen trots att det är en upphöjd cykelöverfart.

Rondeller i Stockholm har inte väjningspliktsmärken trots att regel är ändrad till att gälla både in- och utfart ur rondeller. Vissa cykelöverfarter av Stockholms rondeller är upphöjda. Problemet blir ändå att bilisterna inte uppfattar väjningsplikten samt att de använder utrymmet på cykelöverfarten till att vänta på möjlighet att köra ut.

Cykelbana som korsar bilväg. Bilisterna har väjningsplikt vilket har markerats med hajtänder (väjningspliktsmarkeringar). Korsande cykelbana är inte upphöjd utan endast rödmarkerad.

Tydlig väjningsplikt för bilister med hajtänder och rödfärg. Även i korsningar när större trafikleder.

 

 

 

Cykelöverfart i Nederländerna med tydlig röd färg och tydliga väjningspliktsmarkeringar. Här behövs inte kostsamma upphöjningar utan cykelbanor och överfarter är markerade med endast färg.

Regeln fungerar även för bilister som kommer från större motorleder. Det är tydligt för alla trafikanter och ingen behöver tveka.

Otydlig cykelpassage som inte har väjningspliktsmarkering trots att samtliga bilister ska väja för cyklister enligt regeln för fordon som svänger in på gatan .

 

 

Det finns två regler i Sverige för korsande cykelbanor, det ena är cykelöverfarter där bilisterna har väjningsplikt det andra är cykelpassager där cyklisterna får väja för motorfordon. När det gäller cykelöverfarter ska de vara upphöjda för att tvinga bilisterna att sänka farten. Upphöjningen kostar mycket mer än att måla cykelöverfarten och förse den med väjningspliktsmarkeringar.

I bilden till höger visas en typisk korsning där det hade det varit enkelt att sätta dit väjningspliktsmarkeringar för att förtydliga väjningsplikten som gäller eftersom bilisterna svänger och korsar cykelbanan.

Cyklister som kommer in på cykelbanan från bilväg får väja för cyklister som kör på snabbcykelbanan. Det finns ett extra utrymme där cyklister kan stanna och vänta in ledigt utrymme.

 

 

 

 

 

Även när det gäller korsande cykelbanor har trafikplanerarna tänkt till i Amsterdam. Det finns utrymme för cyklister att vänta på att korsa bilvägen och det finns tydliga väjningspliktsmarkeringar även för korsade cykelbana. Det blir enkel och tydlig för alla och konflikter minimeras.

Cyklister på korsande cykelbana får väja för de som cyklar på snabbcykelbanan.

Korsning vid Tegelbacken i Stockholm. En hårt trafikerad korsning av såväl cyklister som bilister. Ändå finns inget utrymme för cyklister som kommer in på cykelbanan. Resultatet blir att cyklister som ska köra rakt (pil 1) hamnar i konflikt med cyklister som ska in på cykelbanan när de korsar bilväg. Det finns heller inga väjningsplikts märken (pil 2) som skulle kunna vägleda cyklisterna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Stockholm har de flesta korsningar inget utrymme för väntande cyklister eller markeringar vilka trafikanter som har väjningsplikt. Risken för olyckor och konflikter är stor och känsla av obehag för alla risker som måste tas i Stockholmstrafiken är påtaglig.

Två cykelfartsgator som korsar varandra. Hajtänderna markerar att cyklister som kommer från korsande gata ska väja för de som åker rakt fram. (Cykelfartsgator är gator där bilister får anpassa sig för cyklisterna).

 

 

 

 

 

På flera gator i Nederländerna ska bilisterna ta hänsyn till förmån för cyklister, det kallas cykelfartsgator. Bilisterna får köra på gatan men får anpassa sig efter cyklisterna. Här har trafikplanerarna även gjort det tydlig för cyklisterna med att ha väjningspliktsmarkeringar för korsande cykelfartsgata. Det skapar en tydlighet och det blir enkelt för alla att ta sig fram i trafiken.

Polisen* – lösningen är att öka utrymmet för cyklister

*citerat polisinspektör Krister Drakeklint

De två cyklande polisinspektörerna Krister Drakeklint och Fredrik Hellgren har varit på utbildning i Nederländerna. Nu vill de att fler ska gå på utbildning så verksamheten med cykelpoliser ökar.

Ett gäng tjejer på besök i Stockholm kommer fram och frågar efter shoppingatorna. Som cykelpolis blir de spontana mötena flera.

Fördelen med att cykla är många, en är att vi kommer närmare allmänheten. Det är fler som stannar och talar med en cykelpolis än knackar på rutan på en polisbil. Krister och Fredrik kommer egentligen från två olika avdelningar. Krister kommer från utryckningen, det vill säga de poliser som kommer när du ringer 112. Fredrik jobbar med trafik. Båda har över tjugo år på nacken som poliser.

– Tanken är att bygga upp verksamheten och utbilda fler, säger Krister.

De bägge poliserna patrullerar av två orsaker. Den ena som en trafikövervakande funktion och den andra i ordningssyfte. Ett stort problem är den aggressiva Stockholmstrafiken.

– För att få bättre regelefterlevnad behöver cyklister mer utrymme och bättre utformad infrastruktur, säger Krister.

På vägen mellan Slottsbacken och Götgatspuckeln på Södermalm kör en cyklist om poliserna vid trafikljuset som visar rött. Inom någon minut har poliserna kommit ikapp cyklisten, inget dramatiskt, mannen erkänner.

– Vi får ofta höra; “har ni inget vettigare för er?”. Men om det mördas 120 personer och det dör 400 i trafikolyckor varje år, så är det vettigt att hindra folk att förolyckas, säger Krister.

En hel del cykelbanor och cykelstråk som går genom korsningar är helt fel utformade. Det saknas fortfarande utbildning i trafikplanering för cykelinfrastruktur på universiteten. Krister håller skämtsam med om att det i vissa fall skulle kunna benämnas “vårdslöshet i trafikplanering”.

I väntan på grönt ljus nedanför Götgatspucklen. Ett typiskt område som skapar många konflikter

På Götgatspuckeln, som nu är en gågata, skulle de två poliserna gärna se att det fanns en cykelbana. De har förslagit det till Trafikkontoret men vet inte om de får gehör. Delar av Götgatan är inte bara gågata utom dessutom ett regionalt cykelstråk. Att leda in cyklister som pendlar till och från jobbet i ett område där människor flanerar utan direkta mål blir inte bra för någon.

Problemet med dåligt utförda trafiklösningar är att det blir svårt att lagföra någon. Som exempel nämner Fredrik en stadsplanerare som de försökte lagföra för brott mot trafikregel när han cyklade men som bevisade att korsningen var fel utförd och därför skulle frias.

Både Krister och Fredrik cykelpendlar. Krister cyklar 2,5 mil enkel väg och Fredrik ca 8 km. De flesta skulle tycka att det räcker men när de patrullerar på cykel blir det inte så långa sträckor. I genomsnitt 1,5 mil om dagen.

Linjedragningar i gatan är otydliga på delar av Götgatan. Det är svårt att uttyda vad som gäller.

Hur Stockholms partier ska öka cyklingen

Under våren har Cykelgruppen dels skickat ut en enkät, dels träffat samtliga politiska partier som är representerade i Stockholms stad. Vi har nu sammanställt en rapport om hur Stockholms politiska partier vill öka cyklingen.

Hela rapporten 2014

Miljöpartiet vill göra ett tillägg på cykelparkeringsfrågan: de vill 2000 cykelparkeringar under 2014 och långsiktigt minst 1000 per år utöver cykelgarage vid Odenplan, Centralstationen och Södra statio

Sammanställning av svaren till de politiska partierna vilja att öka cyklingen i Stockholm

Bilfritt Götgatan för cyklande barn

Barnen pimpar sina cyklar med assistent av pappa

Cykla på cykelbana och pimpa sin cykel. Aktiviteter för barn som vuxen och allt är gratis.

Amanda assisterade besökarna i val av färger och tyg.

Amanda assisterar besökare med material. Det finns sprayfärger, tyger, vanliga färger, glitter och pärlor, valet att på att personifiera sin cykeln är fritt.

Kreativiteten flödar och flera cyklar fick en “total makeover”. Material används testas och på helt nya sätt. Och mötet med människor på ett bilfritt Götgatan är oslagbar.

Tack Kreatima för penslar, färger och schabloner.

 

 

Freja målar sin vit-rosa cykel till svart och guld

Freja kom med en vit och rosa cykel. “Bort med allt rosa” var hennes mål. Slutresultatet på cykel blev guld och svart med mjuka teddy handtag. Det enda som fick vara rosa var ett F på bakskärmen.

Duxon testar vippbrädorna på cykelbanan för barn

 

 

 

 

 

Det var många barn som fick chansen att cykla på ett bilfritt Götgatan. Duxon fick låna en cykel från Cykloteket. Det går runt och runt mellan koner och över vippbrädor. Och det går hur bra som helst för både Duxon och alla andra barn.

Cyklarna finns i flera olika storlekar för utlåning. Från springcykel till 24 tum. Och det finns hjälmar att låna av Brighthelmet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och som tidigare lördagar hade Cykelköket Solna som Cykelgruppen fullt med besökare. En del besökare gick från pimpning till fixning och tvärtom.

– Det är så häftigt, jag trodde aldrig det gick att rikta ett hjul. Jag hade tänkte att köpa ett nytt, säger pappan som både pimpat barnen cykel och fått hjälp med sin egen cykel hos Cykelköket Solna.

Äntligen – hela Götgatan bilfri

Bilfritt och fullt av folk på Götgatan, varav en hel del cyklister, för första OpenStreets-dagen. En ljuvlig syn som borde vara en självklarhet flera dagar än några få lördagar under sommaren.

I lördags, den 5 juli, var Götgatan äntligen avstängd från all biltrafik. Och det var folk, dans, aktiviteter och så klart cyklar.  OpenStreets som eventet heter kommer även vara 12, 19, 26 juli samt 2 och 9 augusti. Kom på besök, Cykelgruppen och Cykelköket Solna kommer att finnas på plats alla lördagar.

Anna och Jesse var först på plats med sina blingcyklar som gnistrade och blänkte i solen

Cyklar var det i alla möjliga former och storlekar. Annas och Jesses cyklar var antagligen de som skapade mest uppmärksamhet när de trampade runt med deras gnistrande, kromade, blingbling glidare. Ett kul sätt att visa hur varierande en cykel kan vara och användas och antagligen långt ifrån pendelcyklistens val. Med de här rullar du långsamt fram längst gatorna medan husen speglar sig i den blanka kromen. Hantverket bakom varje detalj kräver säkert tålamod, putsande och mycket kärlek.

Och eftersom cyklar inte tar så stor plats så finns alltid möjligheten att både ha en pendelcykel och en glidare i sitt cykelstall.

 

 

 

 

 

 

Filippa en av våra volontärer lät fantasin flöda när hon pimpade en cykel vi fått låna av Cykelköket

Vid Cykelgruppens pimpningsstation kunde du välja mellan färger, tyger och schabloner. Det var bara att börja måla och spraya. Filippa, en av cykelgruppens volontärer, gick lös på cykeln vi lånat av Cykelköket. Fantasi och kreativiteten var det ingen brist på.

Cykelgruppen hade också en cykelbana där barnen fick testa cyklar. Ett flertal barn cyklade runt, mer eller mindre vingligt. Med koncentrerad min eller ett stort leende på läpparna. Inte varje dag barnen har möjlighet att cykla mitt på Götgatan, tryggt från trafik och buller. Cyklarna har vi fått låna av Cykloteket, stort tack till dem.

– Det var kul att leka cykelhinderbana med barn, se glad ut och låna ut coola barncyklar med en massa växlar. Finns det något härligare än att svara “Hur ska jag cykla?” med “Hur du vill!” och sedan se dem självmant utmana balansen, stadigheten och precisionen i ständigt nya former, säger Sebastian, en av cykelgruppens volontärer.

 

 

Thomas och Esteban stod och assisterade besökare. De fick slita hårt för att hinna med alla cyklister som behövde hjälp

Cykelgruppen och Cykelköket Solna körde ihop. Vi pimpade och de fixade. Köerna att få sin cykel fixad blev givetvis lång. En och annan gick hem och hämtade sin cykel som stått i åratal för få hjälp att få punkteringar fixade. Det är cyklar som vi hoppas se på gatorna igen.

– Det var otroligt kul att vara på plats och visa besökarna hur de skulle meka med sina cyklar. Det verkar som vi verkligen lyckades slå ett slag för cykeln och att cykeln kan alla använda och alla skruva på, säger Thomas, en av de skickliga cykelmekar som du möter när du kommer till Cykelköket.

Cykelköket Solna har sin fasta punkt i Solna, i en av de gamla trävillorna i Hagalund. Hit kan du ta din cykel, få kunnig assistans och låna verktyg. Är du riktigt ambitiös kan du bygga ihop en egen cykel från delar. Meningen med Cykelköket är att du fixar själv och de visar hur du ska göra. En möjlighet att få en cykel som ingen annan har och att lära dig tips och trix så att du kan göra saker  som du inte trodde att du kunde fixa själv.

Nu hoppas Cykelgruppen och Cykelköket att du också kommer hit till OpenStreets. Så vi kanske ses nästa lördag.